torsdag 15 maj 2008

Klumpigheter

I helgen var jag så där farligt klumpig igen. Precis efter att glömt att en rulltrappa obönhörligt kommer ta slut nån gång bestämde jag mig för att sätta mig på en bänk på King cross station. Nånstans mellan beslutet att sätta sig ned och själva utförande tappade jag koncentrationen och tittade åt ett annat håll. Och satte mig pladask på marken. Jag var helt nykter!

Nu har jag ett blåmärke på ena skinkan och det gör fortfarande lite ont att sätta sig ned.

måndag 12 maj 2008

Jobbet

Nån annan gång när jag är på bättre humör ska jag blogga om vår semester på Bermuda. Men eftersom mitt liv i huvudsak upptas av jobbet nu tänkte jag presentera min arbetskamrater. Så ni förstår vilka människor som jag nu umgås med när ni inte är här med mig.

* T är min chef. En mycket omtänksam man i min ålder. Lugnare och mer kontrollerad än jag, men de säger att han kan vara iskall när man gör honom upprörd. Det har jag inte gjort än. Eller så är jag för korkad för att märka det. Jag tycker att han är rar. Som när jag var ute med "löpklubben" på jobbet och alla var mycket mer vältränade än jag och jag inte hängde med. Jag sa till honom att det var ok om han sprang med de andra, att jag skulle komma ifatt, men han insisterade på att gå bredvid mig. Vi gillar T.
* A är vår juniorprojektledare. Han är 27, men uppför sig som han är 20. Inte på det där stöddiga sättet, men på ett tyst, försynt sätt som är lite konstigt för någon hans ålder. Det är meningen jag ska vara hans chef.
* Jag ska vara M's chef också. Han är polack och låter precis som en parodi på Arnold Schwarzenegger när han pratar. Folk skrattar åt det, tror han är medveten om det. Och det gör att jag tror att de skrattar åt min accent med. Jag vet att det gör det förresten, eftersom jag också skrattar åt den emellanåt.
* L är den svenske utvecklaren. Det enda vi har gemensamt är att vi pratar svenska, och om vi är lata gör vi inte ens det. Idag hade vi ett möte där vi pratade engelska i 10 minuter innan vi insåg att vi inte pratade svenska.
* C är chefen för flashutvecklarna och informationsarkitekterna. Han betraktas som geniet på byrån och kan vara lite svår, men aldrig mot mig. Jag blir retad för att han gillar mig så mycket, men jag tror aldrig nån säger något till honom. Så klart.
* N är vår studiochef. Han är en rund, gay man med mustach som är mycket larger than life. Och ständigt klär sig i jeans och rutig skjorta.
* P är min favoritutvecklare. Jag och N bestämde för länge sen att vi lätt skulle gifta oss med honom bägge två. Han är en svindyr frilans, men ersätter i alla fall två fastanställda.

Hemskheter x 2

I helgen fick min farmor en stroke. Hon ligger på sjukhus nu och jag ska åka till Sverige på fredag och träffa henne. De vet inte hur det kommer att gå. Ja, jag är ledsen, men på nåt sätt känns det hemskt långt borta. Jag och pappa pratar massa i telefon, men jag tror inte det kommer helt slå igenom förrän jag landar i Sverige. På nåt sätt är det som mitt liv här är parallellt med mitt liv i Sverige och att det finns en malin där som upplever allt och när jag kommer hem så slås vi ihop igen och jag kan känna allt hon kände.

I natt begick jag massmord. Och jag orkade inte riktigt städa upp efter det idag. Det var flygmyrdagen och massor av myror tog sig in i vårt badrum från under badkaret nånstans. Lustigt eftersom vi aldrig sett en myra innan dess. Och helt plötsligt spraydödade jag hundratals. Liken ligger där inne fortfarande.